Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2018-07-19 skrivet av Kaos

Min fru dog för en vecka sedan

Det känns fortfarande surrealistiskt att skriva det, att hon dog, men så är det. Som en blixt från klar himmel och ännu inte fyllda 40. Vi har små barn och de gör att dagarna ändå går, att det finns mening i saker.

Jag vet att man borde gå och prata med någon och det ska jag göra men först ska jag se till att barnen får stöd. Men det är så förbenat svårt att få stöd. Det som vården kan komma med är att vi ska vända oss till Svenska Kyrkan.
Hur har andra gjort för att få samtalsstöd? Måste man fixa sådant på egen hand?

Eller är det bättre att finna andra i liknande "situation" och prata med? Och finner man dem?



Till gästboksinlägget
19 kommentarer  
2018-07-19 skrivet av NH

En vecka sedan du plötsligt lämnade oss..

Min stora kärlek i livet, framtida man och bästa vän omkom i en olycka för en vecka sedan. Jag ser verkligen inte hur man ska orka fortsätta. Vi har barn och man försöker kämpa för dom, men det känns bara så meningslöst och förjävligt rent ut sagt. Vi skulle ju leva hela livet tillsammans.. fyfan..

Till gästboksinlägget
2 kommentarer  
2018-07-19 skrivet av

Fasen va tungt livet är🤨. Imorgon är det vår 5- åriga bröllopsdag , första utan dig😢😢.

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
2018-07-19 skrivet av Kicki

Tomt och tyst

Första sommaren utan dig, ingenting är som förut. Du brukade vakna före mig, sätta på kaffe och sätta dig ute med en kopp och DN. Det var så mysigt att vakna till kaffedoften och så småningom göra dig sällskap ute på altanen.
Nu försöker jag hitta egna rutiner för att orka gå upp på mornarna. Försöker ha något planerat varje dag för att distrahera tankarna jag kan inte bara vara, och njuta av ledigheten som förr.
Våra älskade barn gör livet värt att leva. Vi har precis avslutat en tredagars vandring i fjällen. Vi pratar om dig och sjunger låtar som du gillade och vi saknar dig så gränslöst.
När jag kramat barnen adjö när vi klivit av tåget, kom ångesten tillbaka, den där känslan när jag måste nypa mig i armen för att jag vill vakna ur den här mardrömmen. Vi som brukade göra allting tillsammans.

Till gästboksinlägget
1 kommentar  
2018-07-12 skrivet av Anneli

6 månader utan dig

6 månader har gått sen min älskade sambo dog efter 1,5år med cancer. Saknaden gör så fruktansvärt ont! Han blev endast 48år och vi fick 10år tillsammans och skulle fått så många fler.
Känslorna åker verkligen berg och dalbana. Det är svårt, men tar en dag i taget, ett steg i taget.
Gud tar dom finaste först och livet är inte rättvist.

Till gästboksinlägget
4 kommentarer  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">