Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2017-01-27 skrivet av Jenny Eriksson

Sorg på sociala medier

Hej!

Jag hoppas att det är okej att jag skriver i er gästbok.

Jag heter Jenny Eriksson och är frilansjournalist. Jag ska skriva ett reportage i tidningen Memento som är begravningsbyråernas tidning, och det ska handla om att visa och berätta om sina sorg i sociala medier.

Jag har en vän som dog i cancer i maj och både han och hans fru berättade så öppet och fint om hans sjukdomstid, det var väldigt skönt för många runt omkring att kunna följa med i hur det gick ända till slutet. Och även efteråt har hans fru berättat mycket och fått mycket stöd både via sin blogg och på Facebook.

Hon vill tyvärr inte blir intervjuad om detta just nu så därför letar jag någon annan som gjort på liknande sätt och kan tänka sig att vara med i en artikel. Hoppas att någon här kan tänka sig det. Det går så klart bra att på läsa det jag skriver innan det går i tryck.

Mejla mig gärna på ett.litet.akt@gmail.com
Vänliga hälsningar
Jenny Eriksson

Till gästboksinlägget
3 kommentarer  
2017-01-26 skrivet av mariann

ensamheten

eftersom mamma var så stor del av mitt liv och tid
så förstår jag inte hur jag ska orka utan henne
vad ska jag göra nu, saknaden är så tung
om jag ändå kunde förnimma henne, dvs känna av
henne, kommer jag att få göra det ,

Till gästboksinlägget
8 kommentarer  
2017-01-24 skrivet av Willy

2 Månader

Den 23/11 -16 Tog cancer min älskade hustrus liv ,det har varit mina tvår tyngsta månader i livet .Saknar dig så mycket så min älskade lilla Margarita

Till gästboksinlägget
4 kommentarer  
2017-01-23 skrivet av Stina

Har inte gått över för mig

Det har gått mer än två år sen han dog, om jag vetat då hur otroligt jobbigt det skulle bli...tur man inget visste.
Det är fortfarande skitjobbigt att vara själv om allt, skjutsa hämta barn, läxor, hus, panna, papper...
För alla andra har liksom sorgen gått över, inget som någon tänker på längre. För mig är det fortfarande högaktuellt, blödande öppet sår.
Lite extra stressigt en dag så sitter jag och gråter när kvällen kommer.
Ingen vill prata om det längre, de slipper såklart, jag undviker artigt allt prat om olyckan och sorgen.
Vill inget hellre än att älta och älta. Mina fina trogna vänner stubbarna och träden får höra allt om och om igen under mina långa turer med hundarna :) De tröttnar aldrig, varken stubbar, träden eller hundarna.

Testade att tala med en kurator, KBT, fattade absolut inget, hon svamlade på och ritade tidslinjer och jag försökte hänga med i hennes tänk...tyvärr för mycket knäck i den hjärnan nuförtiden så det gick inte, det gav jag upp.
Träden får ta...

Till gästboksinlägget
4 kommentarer  
2017-01-06 skrivet av inger

Hur mycket kan en sorg tära?

Känner så väl igen mig, det Ni har skrivit. Under jul o nyår har jag träffat både barn o vänner. Har upplevt att det gått bra. Har haft både influensa och magsjuka.
Så här tretton dagar efter jul, kommer sorgen med krafttag. Alla påminner mig om att det är nytt år och nya tider. Som jag känner mig just nu, ser jag inte fram emot så mycket. Det är fem månader sedan min älskade man dog i sin cancer.
Vi alla som är med på denna sida, får pyssla om oss så gott det går. Ta en dag i sänder och inte ha några krav på oss.
Jag tänker varje dag, andra har klarat av sorg, då måste jag det också.
Var rädda om Er, bästa Vimilare. Vilken lycka att denna sida finns. Att skriva av sig på. Kram

Till gästboksinlägget
1 kommentar  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">