Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2016-06-19 skrivet av Berit

Min älskade man

Allt gick så fort han åkte in på undersökning o kom ej hem mer. Han skulle byta hjärtklaff o det gick bra men efter tre dagar upptäckte dom att det var hål på klaffen . Han fick göra om det o jag var hos han hela tiden på sjukhuset . Denna gång gick det bra fick komma hem till mig .men blev dålig efter en vecka . Han kom in på sjukhuset igen fick operera han igen som tog 15timmar han blev liggandes i respiratorn . Men jag fanns hos han hela tiden o han öppnade ögonen o tårar kom som jag fick torka .han hade fått sjukhusbakterien o det finns inget som hjälper så han somnade in i september 2015. Jag o mina barn var hos han o han låg i min famn . Det är fruktansvärt att förlora sin stora kärlek så här jobbigt. Men han finns med mig ändan älskar han

Till gästboksinlägget
1 kommentar  
2016-06-13 skrivet av Katrina Engström Västerås

Var finns orden

Vår dotter 36 år försvinner ur vårt liv den 18 maj, hon fick en kraftig hjärnblödning den 16 maj och hennes hjärta stannade, men med hjärt och lungräddning fick de igång det igen. Hon bär på ett barn i magen och de blir akut kejsarsnitt. En flicka som väger 1, 3 kg i 28 veckan, båda blir transporterade till Intensiven i Uppsala, vår dotter avlider den 18 maj och lilla flickan döptes samma dag, för de var ovist om hennes tillstånd. Nu kämpar hon och vi mormor och morfar måste ta en dag i taget, hon får aldrig se sin mamma. De finns även en storebror som är fyra år där hans mamma försvann så plötsligt. Pappan står nu ensam med två barn och ovist för flickans framtid. Vi är så chockade och förtvivlade de finns inga ord och ångesten är outhärdlig stundtals. Begravningen blev ljus och fin men ofattbart att hon inte kommer och tar i vårt dörrhandtag mer.

Till gästboksinlägget
8 kommentarer  
2016-06-07 skrivet av Gisela

Grattis Mamma!

Grattis mamma!

Jag kan inte förstå att hon och pappa är borta för alltid?
Att det är mammas födelsedag i samma vecka som min dotter tar studenten är hur jobbigt som helst. Det blir så uppenbart att mamma och pappa kommer att saknas på festen jag håller på att ordna.

Det har nu snart gått 8 månader sen de försvann i en trafikolycka båda två. Vissa dagar går bra men andra är hemska som idag då jag skulle ha ringt henne och pratat i minst en timme med henne. Då hon var min mamma och min bästa vän så saknade brutal emellanåt. Det är så konstigt att alla i min barndomsfamilj är borta genom trafikolycka. Det värsta med trafikolyckor är att man är så ovetande om att de ska dö. Att ha polisen ringa på dörren mitt i natten och tala om att min mamma är död och att sen ha telefonen ringa en vecka senare och tala om att även min pappas har dött. Det gör så ont. Jag är så glad att jag har man och barn för det gör att sorgen blir lättare. Som man kan sakna!

Ha en bra födelsedag mamma li...

Till gästboksinlägget
2 kommentarer  
2016-06-07 skrivet av m

förlorade mamma

För 3 år sen tog min mamma sitt sista andetag . Det svåraste jag gjort i hela mitt liv är att be henne släppa taget, och det gjorde hon samma sekund som jag sa det. En tår föll från hennes kind och sen var det över, jag vet att jag blev ledsen för jag inre reagera som jag trodde, utan jag var lugn, jag kände sånt lugn. Jag hade sett mig själv bli hysterisk men ikke. Tiden efter gick förvånadsvärt bra, alla runt om mig va rädd, för dom trodde jag skulle klappa ihop eftersom mamma var min bästa vän, och inte en enda dag gick utan vi prata, men livet rullade på och jag trodde att är det så här det känns att sörja nån? Men jag hade fel, nu börjar sorgen komma, paniken, gråt attacker, ilska, rädsla och verklighet, Jag tror jag levt i nån bubbla senaste åren där jag låtsats som detta inte har hänt, men det har det. Ja har raderat detta inlägg skrivit om det flera gånger, men antar att jag har massa som måste få komma or mig

Till gästboksinlägget
2 kommentarer  
2016-05-22 skrivet av Kerstin

Vårträffen i Gränna

Ett Stort och Varmt Tack till Anette, Irma och Lillian för en härlig och givande helg!!

Till gästboksinlägget
3 kommentarer  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">