Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2017-04-11 skrivet av Anette

Så länge sen

Så länge sedan jag fick se dig. Så länge sedan jag fick känna din doft, se ditt leende, dina ögon och uppleva med varje del av min kropp och sinne att vi, VI, hör ihop. Om ett par veckor är det 12 långa ogripbara outhärdligt långa år sedan du min allra vackraste finaste livskamrat, partner, älskare, far till mina barn lämnade oss. Barnen har gjort det sååå bra. De är så fina och jag vet att du, som jag är, skulle vara så oändligt stolt över dem och tacksam. Jag är ALLTID TACKSAM för att du gav mig de åren, för att du för alltid är far till mina barn, även om vi tvingades leva vidare förutan dig. Saknaden är fortfarande så enormt stor och grym. Mycket är fint och vackert i våra liv och jag försöker att ta vara på det!! Men minnet av vår kärlek och fantastiska närhet, på alla mänskliga plan, det slår allt. Och det gör ont, fortfarande så ont att vi inte fick fortsätta livet tillsammans, dela, allt.
Kram, styrka och mod till alla som kämpar därute med sin sorg.

Till gästboksinlägget
1 kommentar  
2017-04-09 skrivet av Maud

Saknad

Hej.
Snart är det 2 år sedan min man gick bort i cancer alldeles för tidigt. Vi hade varit gifta i 35 år träffades i vår ungdom.
Saknaden är fortfarande stor. Hur lång tid ska det ta innan det inte känns så smärtsamt?? När jag känner mej ensam och ledsen kommer gråten. Att gråta gör att känns lättare efteråt för stunden.
Jag jobbar ännu vilket har varit till stor hjälp för mej.
Snart pensionär som vi hade sett fram emot tillsammans.

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
2017-04-04 skrivet av Maja

Saknar du också en förälder?

Hej,
jag förlorade min pappa för drygt 2,5 månader sedan, och skulle vilja hitta någon annan som gått och går igenom sorgen efter en förälder som tagits ifrån en för tidigt.
Vill du prata lite? Hör gärna av dig till mig på majzet@hotmail.com
Kramar

Till gästboksinlägget
1 kommentar  
2017-03-27 skrivet av Mauritz Rokka Lansjärv

RÄDDSLA FÖR DÖDEN

Kan räddslan för döden lindras? det undrar jag.När min vän Loffe Hagafors dog så kontaktade jag dennes syskon men gjorde ett felsteg och pratade om hans kvarlåtenskap! varför jag gjorde det vet jag inte men det var nog chokken över allt elände.Nu läser jag om sorg i böcker och förstår vardagen lite bättre.Men döden lurar oss ändå på nåt sätt....

Till gästboksinlägget
1 kommentar  
2017-03-21 skrivet av Ylva

Min älskade pappa

Jag förlorade min pappa för ungefär ett år sedan, 4/2-16, i ett plötsligt hjärtstopp. En natt som förändrade mitt liv. Det kom dom en chock och jag själv har ännu inte förstått.
Skulle gärna vilja prata med någon annan som plötsligt utan förvarning förlorat sin förälder.

Älskade pappa, saknar dog så oerhört! ❤️
Kram din Ylva

Till gästboksinlägget
7 kommentarer  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">