Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2016-02-28 skrivet av Linda

3 veckor har gått

Hej
jag är ny här....
miste min sambo och barnens far för 3 veckor sedan, hur kommer man vidare? Ibland kommer panikkänslan att nej han kommer verkligen inte tillbaka, att aldrig aldrig aldrig få se honom igen...
delar jag den känslan med fler?
snart begravning....blir det lite lättare efter att den är gjord?

Till gästboksinlägget
15 kommentarer  
2016-02-10 skrivet av Lillian, kontaktperson i region mitt

VIMIL-träff i Huskvarna

På lördag em kl 14 träffas vi på Kroatorpet i Huskvarna.

Att få mötas och prata om sin sorg med människor som befinner sig i en liknande situation är välgörande. Det är också ett sätt att skaffa nya kontakter och vänner.
Du behöver inte vara medlem för att komma på en VIMIL-träff.
Känn dig varmt välkommen!
Irma och Anette, VIMIL-värdar

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
2016-02-08 skrivet av ellen

det går aldrig över

sorgen tar aldrig slut, mamma dog i bilolycka men jag förlorat hela mina familj.
allting om min pappa var en lögn, en lögn som mamma la upp för att skydda oss.
egentligen är han en alkis med grov autism som bara bryr sig om sig själv.
jag kan ärligt talat säga att jag inte vill leva men skulle ALDRIG lämna min syskon.
men egentligen är det de enda jag vill.
jag vill till min mamma

Till gästboksinlägget
3 kommentarer  
2016-02-07 skrivet av Halv-Kvinna

Vi andas fortfarande..

Min älskling dog för ett halvår sedan och först nu ser jag solens strålar genom trädmurarna. Sorgen har varit oumbärlig och jag har vägrat ta hjälp av psykologer el piller. Behöver inte förklara för er hur det känns när ångesten tar fysiska former men jag har stått pall. Starkare än starkast när jag tar itu med känsliga minnen, kläder, foton etc. Vägrar bli nedbruten mer och tänker med en iskall min hantera varje jävla jobbig grej som jag har framför mig. Jag andas.. Jag lever.. Min son lever.. Life Will not break Me..

Till gästboksinlägget
4 kommentarer  
2016-02-06 skrivet av Enar Magnusson

Gästbok

Miste min kära gick bort mars 2015. Stor sorg, får gråtattacker ofta. Har blivit ensam kvar efter ett långt liv tillsammans.
Men livet måst går vidare. Har två barn och 4 barnbarn.

Till gästboksinlägget
5 kommentarer  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">