Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2016-02-06 skrivet av Enar Magnusson

Gästbok

Miste min kära gick bort mars 2015. Stor sorg, får gråtattacker ofta. Har blivit ensam kvar efter ett långt liv tillsammans.
Men livet måst går vidare. Har två barn och 4 barnbarn.

Till gästboksinlägget
5 kommentarer  
2016-02-02 skrivet av Anna Ström

Intresse för deltagande i intervjustudie

Hej.
Jag heter Anna Ström och studerar på högskolan i Jönköping. Jag och en studiekollega ska snart inleda vårt examensarbete i psykologi; ”Där sorgen får finnas - Om att skapa en arbetsplatskultur där sorg får existera".

Jag har själv förlorat en anhörig i cancer, och det var efter det som intresset för att forska i detta väcktes. I vår studie kommer vi att göra intervjuer med individer mellan 18-65 år som har förlorat en närstående.

Vår studie syftar till att klarlägga hur sorgeprocessen påverkar återgången till arbetslivet, om sorg leder till utanförskap eller inte, och vilka delar av en arbetsplatskultur som är stöttande respektive svåra i en sådan process. Vår tidigare forskning pekar på vissa specifika svårigheter som just individer som varit drabbade av en närståendeförlust utstår, framförallt i återgången till arbetslivet, och den lyfter även fram vissa saker som avgörande för ett sorgearbete. Vi vill undersöka dessa saker närmare.

Vi söker i första hand efter ...

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
2016-01-28 skrivet av Agge

Varför?

Fick telefonsamtalet som man aldrig i hela sitt liv vill ha. Din pappa är död....Jag minns inte riktigt vad jag sa eller vad som hände dom närmaste timmarna förutom att jag tänkte att dom har ringt fel. Det stod om hans olycka i alla tidningar o även på tv men jag fattade inte att det var han. Tror inte att jag gör det ännu. Han o hans vän hade gått igenom isen o hittats döda många timmar senare. Då vi inte bor i samma stad så tog jag efter några dagar mod till mig o åkte dit. Dom hade erbjudit sig att läsa hans namn i kyrkan innan begravningen o jag kunde inte gå in... Fick den värsta ångestattack jag haft i hela mitt liv. Skakade, hyperventilerade, fick inte fram ett ord, hjärtklappning. Ja allt på en gång. Nu är begravningen i mitten på mars o jag vet inte om jag klarar av att gå på den...vill inte få samma attack igen o inför alla i kyrkan. Jag äter inget vidare o sover inte alls mycket. Känner att jag inte får någon hjälp på VC.. Mitt liv håller på att rasera... Hjälp mig

Till gästboksinlägget
5 kommentarer  
2016-01-26 skrivet av Carina

Tankar

Än en gång har jag tänt lyktan med stearin ljuset ute på brunnslocket på vår gård. Ljuset får brinna hela januari månad. Den månaden då min man gick bort i cancer och lämnade mej med två små barn. Har gjort detta i nio år och kommer fortsätta med detta. Saknaden och smärta har inte blivit mindre, men när men ser ljuset där ute i mörkret hela månaden så får man ork att fortsätta.....

Till gästboksinlägget
7 kommentarer  
2016-01-25 skrivet av L

Fruktansvärd sorg...

Mitt livs kärlek avled i cancer nyligen. Jag har gråtit konstant. Orkar inte längre.
Vi var aldrig ett par men fick höra på andra vägar vad som hänt.
Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom detta. Har aldrig varit med om att förlora någon förut. Har fattat att det är jättejobbigt att förlora någon men att det var så här fruktansvärt.
Förvånad över hur jag har tagit mig igenom dagarna sen han avled.
Saknar honom nåt så hemskt. Vi var vänner, fina vänner. Men han visste aldrig hur jag kände. Och det har jag också dåligt samvete över att jag aldrig fick sagt.
Har bara gråtit och grinat och saknat hela dagen. Jag som har en tro på Gud har skrikit och gråtit och bett om att Han ska hälpa mig ur detta.
Jag älskade denna man så otroligt otroligt mycket. Och kommer göra för alltid.

D: Du kommer alltid fattas mig. Jag vet inte hur jag ska kunna leva utan dig. Ge mig ett tecken om du *hör* mig nu!

Snälla Gud, hjälp mig i denna ångest.

Tack att det finns männskor som vet ...

Till gästboksinlägget
23 kommentarer  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">