Gästbok

Välkommen till VIMILs gästbok                              
Det här är en sida som är öppen för alla, både att läsa och skriva på, vare sig man är medlem eller inte.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Som medlem kan du även logga in dig på hemsidan och då kommer du till en gästbok som bara betalande medlemmar kommer åt.
Vid eventuella problem med gästboken, var god skriv till admin@vimil.se och berätta.  

Vimil har också en sida på Facebook. Det är en sluten grupp för Vimils medlemmar. För att kunna gå med i Facebookgruppen måste du först ha ett eget facebook konto. Vimils Facebooksida är endast för Vimils betalande medlemmar.

 - Tips! 
Om du vill skriva ett
i gästboken gör du på följande sätt: 
1. Se till att Num Lock är aktiverat på ditt tangentbord. 
2. Håll ner Alt-tangenten på ditt tangentbord samtidigt som du trycker på siffran 3 på det numeriska tangentbordet.

2015-03-23 skrivet av M.T

Evig(?) mardröm...

Hej alla. Hittade nyligen den här sidan, och har läst era berättelser och erfarenheter ett par dagar nu.
Samtidigt som det är fruktansvärda, sorgliga historier jag läser så känner jag en lättnad i att det finns så många andra som tänker och känner som jag, mer eller mindre.
Min älskade flickvän och sambo sedan nästan åtta år gick bort på nyårsdagen på Karolinska i Solna.
Ska försöka hålla förloppet någorlunda kort...
I juli blev hon gul i ögonen, fick uppsvälld mage och var jättetrött hela tiden. Vi var på bilsemester i skåne och Danmark, men när vi kom hem gick hon till vårdcentralen. Dom skickade henne direkt till SÖS där hon blev kvar i 12 dagar. Skrumplever. Obotligt, om inte transplantation.
Sen var det läkarkontroller och prover under hösten, men hon hann aldrig sättas upp på väntelista för transplantation.
Vi var husvakt/kattvakt åt hennes föräldrar som var bortresta över jul och nyår, och jag såg då på henne att hon
fått tillbaka magen och de gula ögonen igen. Dessut...

Till gästboksinlägget
9 kommentarer  
2015-03-21 skrivet av Annki

Caféträff Malmö

Varmt välkommen till caféträffen på Cafè Mäster Hans i Malmö imorgon, sönd. den 22/ kl 14.00.

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
2015-03-13 skrivet av Eva

Oväntat och plötsligt

Hej! Kram till er allihopa och tack för att ni finns.

Med jämna mellanrum har jag kikat in här på sidan för att finna någon form av tröst, lite stöd, hopp och en känsla/vetskap om att jag inte är ensam. Ni är alla så underbart goa och härliga som skriver och kommenterar här på sidan. Det är skönt att se. Det skänker lite ljus och värme i den enorma sorg och saknad som jag lever tillsammans med.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja och vad jag ska skriva. Jag vet bara att tårarna ständigt rinner längst kinderna och att jag så innerligt önskar att min make fortfarande var vid liv. Att han var här tillsammans med mig.

Varje dag och varje natt har jag hoppats på att jag ska vakna ur denna mardröm. Att allt bara var en dröm och att han återigen kliver in genom dörren efter arbetsdagens slut.

Insikten om att det nu är en ny verklighet som gäller, har börjat få sitt fotfäste. Det är insikten om ett fortsatt liv utan honom, ett liv som inte är särskilt uppmuntrande eller ...

Till gästboksinlägget
10 kommentarer  
2015-03-06 skrivet av

Caféträff i Huskvarna

Caféträff Husqvarna
Välkomna till en caféträff i Huskvarna den 7 mars kl.14-16. 
Vi ses på Kroatorpet, http://www.kroatorpet.se, som ligger alldeles intill motorvägen. Vi sitter en trappa upp till vänster, håll utkik efter Vimil-flaggan.

Tanken är att bara träffas och prata bort en stund. Har du aldrig varit på en fikaträff så ta chansen. Att träffa andra människor i samma situation är väldigt bra och ett sätt att skaffa nya kontakter och vänner.

Maila vimilmitt@vimil.se om du har några frågor.

Varmt välkomna!

Anette, Irma och Lillian

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
2015-03-04 skrivet av

Tomhet

Hej! För de första vill jag bara ge en kram till alla här inne, har aldrig vetat att de finns såna här sidor och vilken bra hjälp och stöd de finns här av alla fina människor.

Anledningen till att jag hittade den här sidan var att jag behöver hjälp, jag håller på att bryta ihop och bli galen.
Igår hittade jag min mormor som betyder så fruktansvärt mycket för mig, död på golvet i hennes hem. Jag var den enda hon hade och var den enda som hälsade på henne. Jag vet att hon var gammal och jag var förberedd på att hon kunde dö. Men att hitta henne sådär tär på mig och jag vet inte hur jag ska kunna smälta det här. Tårarna tar aldrig slut.
Finns de nån som varit med om samma sak och hur ska man komma över en sån sak? Hör bara mitt eget skrik och när jag blundar ser jag bara henne på golvet.

Kram från mig

Till gästboksinlägget
0 kommentarer  
 
Skapa inlägg      
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">