Kära pappa

Kära pappa. Nu har det gått två år sedan du gick bort. Ofta saknar jag att ringa dej. Undrar vart du är och hur du har det. Sommaren har varit lättare. Men sen kommer mörkret och det gillade varken du eller jag. Saknar dej och ikväll är det svårt. Kram från Maria.

Detta inlägg har en kommentar

  1. Marie

    Jag vet hur det där känns. När den som brydde sig är borta och de som är kvar och borde bry sig inte orkar eller vill göra det.
    Så här får du en jättestor kram fast vi inte känner varandra. Kram, kram. Marie

Lämna ett svar