Två dagar med mycket tung sorg…
Vad gör man när ens själ är så trött att man knappt orkar andas…
Det är så tungt att inte orka…
Man känner sig så värdelös…
Du vet vad du måste, men du kan inte förmå dig…
Du vill inte vara ensam, men du orkar inte umgås…
Hjärtat gråter, själen gråter men ögat är torrt…
Du vill så förtvivlat ha tillbaka ditt liv som har ryckts ifrån dig…
Hur ska du orka, när du inte orkar…
Du är trött, men du kan inte sova…
Du känner dig så ensam med din sorg, trots att du vet att många andra också sörjer…
Nu närmar sig tuffa datum, din rädsla är stor inför dessa datum…
Hur kommer du att må…kan det verkligen bli värre än vad det redan är nu…
Saknar dig så…underbara älskade allra finaste Classe…Tomrummet efter dig är så fruktansvärt stort…
Livet går vidare och jag har mycket att vara tacksam för…
Försöker minnas våra finaste stunder, men rädslan i din blick när du gick vidare på en stig som är svår att följa kommer för alltid att finnas kvar på min näthinna och i mitt minne…
Det är bilder som är omöjliga att sudda bort…en obeskrivlig smärta…en smärta som dessutom inte avtar utan bara ökar…
Hur ska jag orka att orka…
Oj! Det var längesedan som jag skrev det där inlägget. Både mycket och lite har hänt sedan dess. Men är jag på banan som livet var innan min sambo hastigt gick bort i cancer den 30 januari 2022? Svaret är nej. Kommer jag någonsin att bli densamma? Svaret är även där nej. Saknar jag honom? Ja så in i norden. Tycker jag att livet är orättvist? Svaret är ett självklart ja, både för honom och för mig. Han var bara 57 år när han somnade in. Det är ingen ålder idag då man lever längre än förr. De första två åren var bara ren överlevnad för mig. Sedan kom sorgen ifatt mig på riktigt och jag har varit helt sjukskriven i två år nu. Jag har varit så arg på livet. Jag har varit med om två trauman i mitt liv som har etsat sig fast. När jag var 10 år gick min far bort i en bilolycka. Det värsta som kan hända ett barn är när en förälder dör. Det värsta som kan hända en är när ens livspartner dör. Det värsta som kan hända en förälder är när ens barn dör. Jag har lyckats pricka in att en förälder dör när jag är barn och att min livspartner dör mitt i livet. Jag hoppas verkligen att jag slipper uppleva att någon av mina tre söner går bort före mig. För det skulle jag nog aldrig överleva. Åh jag önskar verkligen att jag kunde ruska om en del människors oförmåga att förstå att sorg inte har ett bäst före datum. Sorgen följer med dig resten av livet. Vissa dagar hanterar du den bättre och vissa dagar är den på gränsen till outhärdlig. Sorg är kärlek som inte har någonstans att ta vägen. Jag har valt livet, för det skulle både min pappa och min sambo som jag var tillsammans med i 21 år ha velat. Jag valde att släppa in kärleken i livet igen. Den väntade på mig runt hörnet i form av min sambos bästa vän. Vi är gifta idag. Min man har varit med om det värsta som en förälder kan vara med om. Traumat att mista sin då 12 åriga son i en drunkningsolycka. Det fina i vår kärlek är att vi verkligen förstår den andra de dagar som sorgen känns outhärdlig. Det är skönt att ha någon vid sin sida som verkligen förstår och där inga ord behövs för att förklara vad man känner och hur man mår. Vi lever för dem som lever och hedrar dem som inte finns med oss mer.
All kärlek till er ♥️
Varma kramar Lotta Bergström Fredén
Min särbo dog plötsligt för 6 dagar sedan, hur gör man? hur överlever man? hur andas man? hur ska man förstå?
Åh vad jag känner igen mig. Min man dog i fredags och jag kan knappt andas.
Jag förstår dig precis. Det du beskriver är exakt hur jag känner. Min man dog den 1:a november nu i år, och det känns (precis som du beskriver) att smärtan bara ökar och ökar.
Tänker på dig och er alla här, och sänder kramar av styrka. / Nilla
Känner precis som du! Min älskade somnade in för 5 år sedan 27 december
Älskade honom såå!